OM LEKENS BETYDELSE FÖR BARNS UTVECKLING

Att barn  har en naturlig lust till lek och rörelse visar de tecken på redan från födseln. Barnet använder kroppen för att söka kunskap om sig själv och sion plats i omgivningen. föra att barn skall utvecklas motoriskt krävs det ordentligt med träning. Det finns mycket som spelar in på den motoriska utvecklingen och inte enbart ålder. Arvsmässiga faktorer, individuell mognad och stimulering från miljön utvecklar barnet. Därför är det viktigt att barnet ges möjligheter att lära sig sina rörelsemönster i många olika sammanhang, i leken utvecklas barnet motoriskt och det utvecklar samtidigt muskelstyrka, hållning och uthållighet. Barnet lär sig också nya färdigheter tillsammans med andra barn. Då barnet känner sig motoriskt tryggt vågar de gå in i leken med andra barn. Barnet behöver då inte längre koncentrera sig på själva rörelsen utan kan i lugn och ro leka. 

 

ERFARENHET OCH LÄRANDE

Det är inte barnets motorik som utvecklas genom lek och rörelse utan också nervsystemet behöver rörelse för att utvecklas. I leken stimuleras den psykiska utvecklingen därför att barnet upptäcker sig själv, sin kropp och sina förmågor. Stegen i den motoriska utvecklingen är tydliga och den sker i en bestämd ordning. När barnet gör och får erfarenheter av olika rörelser förbereder det sig för nya rörelser, då barnet lär sig nya rörelser kommer barnet i sin lek att spontant träna dem om och om igen. Barnet tränar som mest ett nytt sätt att röra sig när det har upptäckt att en rörelse är möjlig eller just när det har lärt sig att behärska den. När barnet har lärt sig en rörelse ordentligt placeras den i en anna uppgift och så påbörjas ny träning med en annan rörelse.

 

FYSISK  AKTIVITET

Forskning visar på att barn som är fysikt aktiva har en mer positiv självuppfattning än barn som fysikt inaktiva. Barn som är aktiva och rör sig mycket ges tillfälle att känna på och undersöka sin omgivning, därför borde det vara viktigt att ha många olika rörelseaktiviteter för barn redan i 3-6 årsåldern, de får också många sinnliga erfarenheter samtidigt som språk och begrepp utvecklas. För att barns motoriska utveckling skall stimuleras på ett utmanande sätt är det nödvändigt att pedagoger som arbetar med barn är medvetna om den motiriska utvecklingen, för att barn skall orka sitta still behövs frörelse med jämna mellanrum, det är ingen skillnad vad man gör bara hjärnan får de signaler som kroppen är i behov utav. Barn behöver dagligen tillfällen att springa, klättra och hoppa, en positiv bild av rörelse i tidig ålder gynnar barnet när det blir äldre

 

LEKEN LÄR

Är att skapa såväl social som kroppslig medvetenhet, bearbeta konfliksituationer i relationer såväl i par som i grupp, samt att medvetandegöra den motoriska utvecklingen. Medlet som används är sång, dans, lek och musik där materialet ofta är hämtat från ett tidigare samhälle och som vi försöker omvandla så det passar in i dagens verklighet. 

 

SOCIALT MEDVETANDE

I dagens segregerade samhälle där vi har specialiter till allt, behövs träning i att känna trygghet, att vara tillsammans, att låta det man gör ta sin tid samt att både kunna ledas och ¨bli ledd¨ 

LEK LÄR pedagogiken bygger på barnanes engagemnag viklet tar fram konflikt - val - panik - trygghetssituationer samt tålamod och uppsluppenhet. 

 

MOTORISK UTVECKLING

Motoriska störningar hämmar läs-och skrivinlärningen och därför borde barn få möjligheter att tillgodogöra sig en väl utvecklad motorik redan innan läs-och skrivinlärningen börjar. I lekarna kan vi lära barnen göra sidsteg, hoppa jämfota, hoppa på ett ben och att koordinera armar och ben...moment som dessa är TYVÄRR inte så vanliga i barnens vardag idag. 

 

TRADITION -  FÖRÄNDRING

Traditionen och ¨gamla tider¨ ska inte ses som ett bevarande av det som varit utan som ett användande av det arv vi fått.  När man använder kejar dagligen anpassas de efgter de förhållanden som råder inom gruppen och på platsen. Genom att använda lekar där människan är en del av processen blir leken OLIKA vid ALLA tillfällen. När vi använder kvaliteterna i de gamla lekarna för vi också ett kulturarv vidare till nästa generation vilket skapar en naturlig länk mellan generationer, vår historia, samtid och nutid....( Bristen på generationssamverkan i dag är både ett hot och bristvara) 

 

TÅLAMOD - KONTINUITET

För att vi ska kunna se vad som händer med barnen måste de få chans att visa oss det. en stor portion tålamod krävs samt att vår egen ambitionsnivå ligger på barnens kunskapsnivå.

Det finns många som har lagt ner verksamheten med ledar därför att de inte fick barnen tysta, även om barnen förstår hur det ska vara så måste man öva länge innan det fungerar, man måste se det som en process där vi hunnit olika långt. Se lekandet som en process i stället för en produkt

 

INTELLEKTUELL STYRNING - PRAKTISK MEDVETENHET

Idag styrs vi i stor utsträckning av intellektuella krafter, Den intellektuella medvetenheten om hur man gör eller inte behöver göra är stor, man hör ofta uttryck som....det borde du förstå...har jag inte sagt att...gör som jag sagt nu osv. 

Barnen förstår, men det krävs en praktisk medvetenhet om vad som händer när man gör och inte gör. 

 

SE UPP FÖRÄLDRAR!!! GÖR INGEN BJÖRNTJÄNST!!!

Lyfter vi våra barn över tröskeln, drar dem i barnvagn, brer deras smörgåsar, knyter deras skor osv - då stoppar vi ocksåp deras utveckling/process och vidgar klyftan mellann intellektet och utförandet! Vi gör det bekvämt för barnen och för oss.

 

 

 

 

 

 

Lekens regler och förutsättningar  

 

Frågar man barn säger de att de leker för att det är kul. Det finns dock skillnader på vad flickor och pojkar leker. När flickor beskriver sin lek är de vanligaste lekarna att leka affär, mamma-pappa-barn, leka i dockvrån eller att rita och pussla. Pojkarna däremot säger att deras lek handlar om att cykla, spela fotboll, bygga och leka med bilar (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007). Leken har tydliga ramar med regler och vad som gäller inom lekens ramar. När barn leker utvecklar de av den anledningen en förståelse kring lekarnas regler. Det är med andra ord en viktig kunskap att förstå när leken börjar eller slutar. Knutsdotter Olofsson (2009) säger också att när barn leker är allt möjligt. De prövar allt som utanför leken inte är möjligt eller rent av förbjudet. I leken sker ett samförstånd mellan barnen, de är överens om och vad de leker. Det finns också en ömsesidighet, det vill säga att i leken finns en jämställd nivå oavsett ålder och styrka. Turtagande är också en viktig del i leken. Barn turas om att bestämma och lär sig vänta på sin tur i olika lekar. 
 
Samförstånd, ömsesidighet och turtagning är de sociala regler som anses nödvändiga för att leken ska fungera. En undersökning har visat att de barn som saknar förståelse för reglerna är de barn som barnen i leken inte vill ha med, av den anledningen att leken förstörs. De sociala lekreglerna är med andra ord oerhört viktiga för att leken ska fungera. Förstår barnen inte de sociala lekreglerna hävdar Knutsdotter Olofsson (2009) att det är dessa barn som ses som problembarn. De saknar helt enkelt de grundläggande kunskaperna för att kunna leka. 
 
Det är inte bara de sociala lekreglerna som har en avgörande roll för att kunna leka, utan också kunskapen att kunna låtsas och inta en ”som om” karaktär. För barn är nämligen leken ett sätt att bearbeta minnen av tidigare upplevelser och erfarenheter. Det gör barnen genom att leka fantasi- och rollekar. I leken handlar allt om att kunna låtsas och förstå att det inte är på riktigt (Knutsdotter Olofsson, 2009). Sutherland & Friedman (2012) hävdar att barn använder låtsasleken som en källa för grundläggande kunskaper. Låtsasleken ger barnen möjlighet till att öva på kunskaper och erfarenheter som de kan behöva senare i livet. Barn kan bland annat lära sig fakta i leken, exempelvis som att hajar äter fiskar. Författarna menar däremot att barnen representerar världen fel i sin låtsaslek, eftersom att i låtsasleken finns inga gränser och allt är möjligt. Så fungerar det däremot inte i verkliga livet menar författarna. Däremot tycker Sutherland & Friedman (2012) att barn förstår skillnad på lek och verklighet. Det gör de av den anledningen att barnen är selektiva i sitt kunskapssökande. Är barnen inte selektiva, skapar de en felaktig uppfattning om sin omvärld. Medan en vuxen människa använder sina grundläggande kunskaper som en grund för låtsasleken, gör barnen tvärt om. De observerar istället låtsasleken och utifrån den skapar de sina grundläggande kunskaper (Sutherland & Friedman, 2012). 

 
10
 
Förutom de sociala lekreglerna och att kunna låtsas poängterar Knutsdotter Olofsson (2009) också att trygghet är en oerhört viktigt del i att kunna leka. Det är med andra ord en förutsättning att känna trygghet för att leka. De otrygga barnen har en tendens att stå bredvid leken och titta på. Med andra ord, alla barn leker inte (Knutsdotter Olofsson, 2009). Jämfört med Knutsdotter Olofsson hävdar Folkman & Svedin (2003) att när barn inte leker med jämnåriga handlar det inte om att de behöver lära sig de sociala lekreglerna, utan det beror på relationen till de vuxna. Det är nämligen i relation med en vuxen som den sociala leken växer fram. Det sker redan när barnen under sitt första år går hemma med sin förälder. För att barnen sen på förskolan ska våga leka med andra barn krävs en tillit till de vuxna. Det behöver således inte betyda att de vuxna alltid ska delta i leken, utan det kan räcka med att bara vara närvarande i rummet. En förutsättning för att ibland kunna leka är med andra ord den vuxnes närvaro (Folkman & Svedin, 2003). 
2

Jag är ett stycke. Klicka här för att lägga till din egen text och redigera mig. Jag är ett jättebra ställe för dig att berätta din historia på så att dina besökare kan få veta lite mer om dig.
Jag är ett stycke. Klicka här för att lägga till din egen text och redigera mig. Jag är ett jättebra ställe för dig att berätta din historia på så att dina besökare kan få veta lite mer om dig.